Industriella revolutionen















Varför är den industriella revolutionen viktig? 

I slutet av 1800-talet var cirka 80 procent av Sveriges befolkning bönder som levde och arbetade på landsbygden. Under 1800-talets slut började dock andelen minska och idag arbetar mindre än två procent av Sveriges befolkning i jordbruket. Jordbrukets betydelse minskade alltså på kort tid och den här förändringen fick stora konsekvenser för hur människorna levde. Till exempel flyttade många människor till de växande städerna och började leva och arbeta på ett nytt sätt. Jordbrukets minskade betydelse innebar alltså en revolution.

Grunden för den här revolutionen var att Sverige började bli ett industrisamhälle, där människor arbetade i fabriker snarare än på bondgårdar. Sverige gick alltså genom en industriell revolution, som fick stora konsekvenser för hur människorna levde och arbetade. Dessutom påverkades samhället på ett sätt som ledde till att det förändrades i grund och botten. 

Enkelt uttryckt kan man alltså säga att dagens moderna samhälle började växa fram i samband med den industriella revolutionen och för att kunna förstå det moderna samhällets utveckling måste man alltså ha kunskaper om den industriella revolutionen. 

Lokal pedagogisk planering 

Prezi: Den industriella revolutionens förutsättningar, orsaker och förlopp 




Textuppgift: Industriella revolutionens orsaker och förlopp  

England. Mot slutet av 1700-talet inträffade en stor förändring i England. Människor började tillverka varor med hjälp av maskiner i stället för att bara använda verktyg och handkraft. Den här förändringen brukar kallas den industriella revolutionen.

Anledningen till att industrialiseringen startade just i England berodde på att det i detta land fanns alla förutsättningar som behövs för en industriell revolution, d.v.s. arbetskraft, råvaror, teknik, kapital, energikällor och en marknad att sälja varorna till.

Jordbruket förändrades.   En viktig orsak till att den industriella revolutionen började i England var att jordbruket förbättrades kraftigt i detta land under 1700-talet. Nu skiftades jorden i många byar. Det innebar att böndernas många små åkerbitar slogs samman så att varje bonde fick en större åker.
Dessutom började många bönder med växelbruk vilket hindrade jorden från att urlakas på näring. De odlade olika grödor olika år på samma mark vilket gav större skördar.

De tekniska uppfinningarna gynnade bönderna. Många använde en hästdragen såmaskin vilket innebar att fröna placerades i raka led på det djup där de grodde bäst. Man använde även rovor och klöver som foder till djuren vilket innebar att man kunde hålla mer boskap än förr. Det brittiska jordbruket blev nu så effektivt att människor blev arbetslösa och kunde gå till industrin. Förändringarna medförde att jordbruket under 1700-talet blev mycket effektivare.

Befolkningen ökar. Ökad tillgång på mat och bättre hygien gjorde att befolkningen ökade snabbt i England. Under 1800-talet ökade befolkningen från 9 till 33 miljoner. De som inte behövdes inom jordbruket begav sig till de nya industrierna i städerna. Den stora folkökningen gjorde att det blev en ökad efterfrågan på varor under 1800-talet, vilket gynnade de nya industrierna.

Energikällor. Ännu en orsak till att den industriella revolutionen började i England var att landet hade gott om energikällor, i form av vattendrag och stora mängder stenkol. Det fanns alltså goda möjligheter att driva de nya maskiner som gjorde den industriella revolutionen möjlig.

Råvaror. England var också rikt på råvaror, vilket berodde på att det fanns stora mängder råvaror, såsom ull som kunde omvandlas till tyg, innanför landets gränser. Dessutom hade England ett stort handelsnätverk, som gjorde det möjligt för engelska företagare att få tag på alla de råvaror som de behövde för att producera varor. Ett exempel på detta är den så kallade triangelhandeln, som byggde på att engelska fartyg gick i skytteltrafik mellan England, Afrika och Nordamerika med olika handelsvaror. En av dessa ”handelsvaror” var afrikanska slavar, som togs till Amerika för att arbeta på plantager som sedan sålde tobak och bomull till England.

Kapital. Tack vare det framgångsrika jordbruket och den stora handeln fanns det många förmögna affärsmän som hade mycket pengar, som de kunde investera i olika industriverksamheter. De här investeringarna var möjliga eftersom England hade infört ekonomisk frihet, som gjorde det möjligt för rika britter att göra vad de ville med sina pengar utan att staten kunde lägga sig i. Ville de investera i industrier var det alltså fullt möjligt.   

Textilrevolutionen. Den industriella revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna. En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (så kallade Förläggare).   Men när efterfrågan ökade måste tekniken förbättras och det skedde först med vävtekniken. 1733 uppfanns den så kallade Flygande skytteln. En skyttel använder man för att föra tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare. Nu försökte man göra spinningen effektivare.

Spinning Jenny. På 1760-talet uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen som fick namnet Spinning Jenny, efter uppfinnarens dotter. Med den kunde man spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna kunde man bara spinna en tråd åt gången.  

Men det tyckte inte spinnarna om. Spinnarna stormade Hargreaves verkstad och slog sönder alla hans maskiner. Men Hargreaves flyttade till en annan stad där han gjorde Spinning Jenny ännu bättre.
Så småningom förbättrades tekniken ytterligare och en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt. Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.

De första fabrikerna. När man började använda maskiner som drevs med vattenkraftuppstod de första fabrikerna. Produktionen samlades alltså i en fabrik, vilket hade många fördelar för arbetsgivarna. I en fabrik var det möjligt att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet och tack vare detta var det enklare att producera fler varor. Dessutom var det mer kostnadseffektivt och alltså ökade fabriksägarnas vinster. Följden av fabriksbyggena var att arbetarna tvingades komma till maskinerna. På 1820-talet kom de första ångmaskindrivna vävmaskinerna. Dessa maskiner innebar att många vävare blev arbetslösa och på vissa ställen hände det att arga arbetslösa vävare slog sönder de nya vävmaskinerna.

Ångmaskinen. Ångmaskinen var den viktigaste av alla uppfinningar. De första ångmaskinerna var ineffektiva och slukade stora mängder stenkol som bränsle. På 1780-talet lyckades skotten James Watt förbättra en ångmaskin så att den gick att använda i arbete i ett bomullsspinneri. Nu började man använda ångmaskiner för att pumpa upp vatten ur gruvor och i järnverken användes de för att sätta hamrarna i rörelse.  Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, man inte bunden till floder och vattenfall. Ångmaskinen satte nu fart på den industriella revolutionen och användes bland annat till att förbättra kommunikationerna. 

De första järnvägarna. Ett industrisamhälle kräver bra kommunikationer. Råvaror måste fraktas till fabrikerna och de färdiga varorna måste föras ut och säljas. År 1823 byggdes den första järnvägen mellan städerna Stockton och Darlington.

År 1829 anordnades en hastighetstävling mellan olika lokomotiv utanför Liverpool. Fem lok deltog i tävlingen. En av deltagarna diskvalificerades när det visade sig att en häst stod gömd i loket. Slutstriden stod mellan svensken John Ericsons lok ”Novelty” och engelsmannen Stephensons ”The Rocket”. Stephenson segrade och nådde topphastigheten 46 km/tim.

Farligt med tåg. Många var rädda för de första tågen. En del läkare påstod att man kunde få hjärnskador om man åkte så fort med tåg. För att skydda åskådarna mot hjärnskador som såg de första tågen föreslog en del läkare att man skulle bygga ett plank runt banan.

När vi skulle införa järnvägar i Sverige protesterade en del riksdagsmän mot beslutet. De var rädda att loken skulle tända eld på skogen och stugorna längs banan. Dessutom påstod de att tjuvaktiga personer skulle stjäla järnvägsrälsen under nätterna.

Industriella revolutionens andra fas. Trots motståndet gick dock järnvägsutbyggnaden inte att stoppa och i med att kommunikationerna förbättrades gick den industriella revolutionen in sin andra fas. Andra viktiga delar i denna utveckling var att industrin utvecklades och började tillverka andra produkter. En av förändringarna rörde stålindustrin som tack vare Henry Corts nya tillverkningsprocess, som kallades för Puddelprocessen, gjorde det möjligt att använda stenkol i järntillverkningen. En annan viktig förändring var att den finmekaniska industrin, som bland annat tillverkade fickur och andra liknade varor, började växa fram.

Industrialismens spridning. Under den andra fasen spreds även industrialismen till en rad andra länder och i mitten av 1800-talet hade både Frankrike och Tyskland börjat bygga industrier. Några år senare nådde industrialismen även de nordiska länderna och man brukar säga att Sverige industrialiserades på 1870-talet. Industrialismens spridning innebar också att nya produkter utvecklades och under slutet av 1800-talet började en kemisk industri växa fram.

Industriella revolutionens tredje fas. Under denna period, som brukar kallas för industriella revolutionens tredje fas, ändrades även energianvändandet i och med att både olja och elektricitet började användas. Bruket av elektricitet gav en fördel eftersom fabrikerna kunde vara öppna dygnet runt, samtidigt som användandet av olja gjorde det möjligt att bygga fler industrier och förbättra kommunikationerna. Allt detta bidrog förstås till en ökad industriell produktion. 

Uppgifter för ökad förståelse
  •     Beskriv och förklara varför den industriella revolutionen började i England-
  •      Beskriv och förklara hur det engelska jordbruket förändrades under 1700-talet.

  •    Förklara även hur de här förändringarna bidrog till den industriella revolutionen.

  •    Beskriv och förklara varför arbetsgivarna byggde fabriker. Tänk på att motivera vilka fördelar som fabrikerna hade jämfört med tidigare tillverkningsmetoder. 

  •    Beskriv och förklara varför var kommunikationerna viktiga för industrialiseringen?   
  •      Ångmaskinen var viktig för den industriella revolutionen. Beskriv och förklara på vilka sätt ångmaskinen förändrade tillverkningen, transporterna och resandet.

  •    Fundera på hur användandet av nya energikällor, såsom elektricitet och olja, var viktig för industrisamhällets utveckling.

Prezi: Den industriella revolutionens konsekvenser 

Textuppgift: Den industriella revolutionens konsekvenser 

Industriella revolutionens konsekvenser. Övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle var en stor förändring, som både påverkade samhället och samhällsinvånarna på flera olika sätt. Den industriella revolutionen ledde bland annat till urbanisering, nya livsvillkor, arbetsvillkor, klassamhällets framväxt och en ökad politisk organisering. Revolutionen fick även fler stora konsekvenser.  

Industriarbetarnas nya liv. En viktig förutsättning för att den industriella revolutionen var urbaniseringen, som alltså ledde till att arbetslösa bönder lämnade landsbygden och flyttade in till städerna för att få arbete i industrierna. Detta var en stor förändring eftersom livet i städerna skiljde sig väldigt mycket från hur livet hade sett ut på landsbygden.

En stor skillnad var att livet i städerna var väldigt hårt. Det uppstod en social misär på grund av att det var smutsigt och trångt i de slumområden där industriarbetarna bodde. En följd av detta var att sjukdomar spreds snabbt och att människor blev mer utsatta för missbruk och brottslighet. 

Ännu en skillnad var storleken på familjerna. På landsbygden hade nämligen familjerna varit stora eftersom barnen både fungerade som arbetskraft och en sjukförsäkring och ålderdomsförsäkring. (Barnen skulle alltså ta hand om sina föräldrar när dessa blev sjuka och gamla) I städerna behövdes dock inte så många barn och därför började familjestorlekarna minska.

När folk flyttade in till städerna ändrades även relationerna mellan människorna. I de små landsbygdsbyarna hade nämligen ”alla känt alla”, men när folk flyttade in till städerna blev de mer anonyma. För många innebar detta en ökad otrygghet eftersom det inte fanns någon som kunde ta hand om dem när de blev sjuka eller gamla.

Livet i fabrikerna. I de nya fabrikerna var livet hårt och industriarbetarna hade det eländigt med långa arbetstider och ofta kunde en arbetsdag vara mellan 12 till 14 timmar lång. Lönerna var också dåliga och arbetshållandena var fruktansvärda. Oftast fanns det inga skyddsanordningar och det inträffade ofta olyckor. En sak som kunde hända var att arbetare fastnade i det remmar som överförde drivkraften till de olika delarna av maskinen. I värsta fall kunde sådana olyckor leda till att arbetarna drogs in i maskinerna och klämdes ihjäl av det roterande maskinhjulet.

Barnarbetet. På grund av de låga lönerna var alla familjemedlemmar, inklusive barn i åtta- till tioårsåldern, tvungna att arbeta. Barnarbete var särskilt vanligt i textilindustrin, där det var vanligt att små barn arbetade vid spinnmaskinerna. Barnen var omtyckta av arbetsgivarna eftersom de dels kunde göra arbetsuppgifter som vuxna inte klarade av och dels hade lägre löner än vuxna arbetare.

Många var upprörda över att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna. I de trånga smala gångarna fick de dra vagnar med stenkol. En annan vanlig syn på städernas gator var sotarpojken med blodiga knän. Sotarpojkarna började arbeta när de var ca 5 år gamla och fortsatte tills de var för stora att klättra inne i skorstenarna.

Arbetsgivaren tvingade barnen att klättra genom de trånga rökkanalerna och de kom fram med blodet strömmande från armar och knän. Sotarmästaren gnuggade då de öppna såren med saltlake för att härda och ge hudförhårdnader, och sedan jagades pojkarna upp i nästa skorsten.

Så småningom ledde kampen mot barnarbete och för kortare arbetstider till resultat. 1833 kom en lag som förbjöd barn under nio år att arbeta i fabriker och barn mellan nio och tretton år fick inte arbeta längre än nio timmar om dagen.

Klassamhället. När industrisamhället började växa fram började även ståndssamhället försvinna. Denna förändring berodde på att nya yrken, som inte passade in i ståndssamhällets uppdelning med bönder, borgare, präster och adel, började uppstå. Detta fick följden att ett klassamhälle uppstod. I klassamhället fanns det tre klasser och vilken klass man tillhörde avgjordes av vad man jobbade med.

·           Om man arbetade i industrin eller jordbruket tillhörde man arbetarklassen
·           Om man arbetade som chef eller tjänsteman tillhörde man medelklassen
·           Om man var jordägare eller industriägare tillhörde man överklassen

Klassernas politiska organisering. Den industriella revolutionen gjorde Storbritannien rikt, men det var framförallt överklassen som blev rikare. Detta gjorde att arbetarklassen, som alltså jobbade hårt för låga löner, kände sig utnyttjade. Arbetarna var dock inte ensamma om att vara missnöjda och många i medelklassen tyckte att de inte hade samma friheter och möjligheter som överklassen.

För att råda bota på sina situationer började både arbetarklassen och medelklassen att organisera sig politiskt för att få till en förbättring av sina villkor. Överklassen – som kände att deras ställning var hotad – svarade med att också organisera sig politiskt.

Arbetarklassens organisering ledde till framväxten av en arbetarrörelse, vars främsta mål var att skapa drägliga levnads- och arbetsförhållanden för arbetarna. I detta arbete inspirerades arbetarna av socialismen, som ville ha jämställdhet och en jämställd fördelning av samhällets resurser. Arbetarna skulle alltså få ta del av de vinster som skapades i industrierna. 

Medelklassen, som var missnöjda med överklassens privilegier, inspirerades av liberalismen. Liberalismen lyfte fram individuella fri- och rättigheter och ville ha ett samhälle där alla skulle ha möjlighet att lyckas. Medelklassens mål blev alltså mer individuell, politisk och ekonomisk frihet.

Överklassens medlemmar var rädda för samhällsförändringarna eftersom dessa hotade deras ställning. Innan den industriella revolutionen hade överklassen nämligen haft många fördelar, som de nu var rädda för att förlora. Därför inspirerades de av konservatismen, som betonade att samhället skulle bevaras.
Klasserna inspirerades alltså av de tre politiska ideologierna som alltså fick en stor spridning på grund av den industriella revolutionen och klassamhällets framväxt.

Kvinnorörelsen. En till grupp som började organisera sig under den här tiden var kvinnorna och både arbetarklassens och medelklassens samlades i kvinnorörelser. Målet för arbetarkvinnorna var att skapa bättre arbets- och levnadsförhållanden, medan medelklassens kvinnor arbetade för att få större fri- och rättigheter. En av dessa rättigheter var rösträtten, som blev en viktig stridsfråga i slutet av 1800-talet.

Politiska reformer. När arbetarklassen och medelklassen hade organiserat sig hade de möjlighet att ställa krav på lagstiftarna. Det här ökade trycket ledde till politiska reformer och 1833 stiftade det brittiska parlamentet en lag, som begränsade barnarbetet och förbättrade villkoren för de barn som jobbade kvar i fabrikerna.

Fler förändringar. Den industriella revolutionen fick alltså stora konsekvenser som påverkade samhället väldigt mycket. Övergången till ett industrisamhälle ledde dock till fler konsekvenser och några av dessa var:

Befolkningsökning och miljöförstöring. En stor konsekvens av den industriella revolutionen var att befolkningen ökade och mellan 1700 och 1900 mer än fördubblades jordens befolkning. Efter detta har jordens befolkning fortsatt öka och under 1900-talet har jordens befolkning gått från två till sex miljarder.

Ännu en följd av den industriella revolutionen var att produktionen av varor ökade. Detta krävde större resurser och därför blev människans negativa påverkan på miljön mycket större än vad den hade varit tidigare. Det är dock viktigt att komma ihåg att människans negativa miljöpåverkan inte började med den industriella revolutionen utan pågått under mycket längre tid.

Tid och kommunikationer. Den industriella revolutionen ledde till ett samhälle där tid blev allt viktigare och man gick från att ha rutiner som styrdes av naturfenomen, såsom dagsljuset och tuppens galande, till att ha rutiner som styrdes av klockan. Detta var viktigt eftersom industrierna krävde att alla arbetare började och slutade arbeta samtidigt.

Under den industriella revolutionen utvecklades också kommunikationerna och detta gjorde det möjligt för människor att börja resa. Till en början var det bara medel- och överklassen som hade råd med detta, men allteftersom blev det även möjligt för arbetarklassen att ta sig till andra platser med hjälp av tåg och ångbåtar. Kommunikationsrevolutionen bidrog till att möjliggöra utvandringen till Amerika, dit många européer emigrerade på 1800-talet. En till följd av kommunikationsrevolutionen var att ”vanligt” folk började turista – ett nöje som bara överklassen hade haft råd med tidigare.  

Fritid och nöjen. Under 1800-talet genomfördes en rad politiska reformer som förbättrade förhållanden för industriarbetarna. Reformerna förbättrade bland annat arbetstiden och lönerna, vilket gjorde att fabriksarbetarena både hade fritid och pengar att spendera. Många valde att ägna fritiden och pengarna åt olika nöjen, såsom teaterföreställningar, filmvisningar, konserter, sportevenemang, utställningar, föreningar och andra fritidsaktiviteter. Den industriella revolutionen bidrog alltså till att kulturlivet utvecklades väldigt mycket.

Militär styrka, imperialism och konkurrens. När produktionen ökade krävdes också mer råvaror och för att få tag på detta började många ledande industriländer, såsom Storbritannien och Frankrike, ta över andra områden för att komma åt råvarorna som fanns där. De här erövringarna var möjliga eftersom stormakterna hade använt den moderna tekniken för att förstärka sina militära styrkor. Stormakterna var alltså militärt överlägsna och kunde ta över andra områden utan att möta något allvarligt motstånd. Byggandet av imperier skapade en stor konkurrens mellan stormakterna eftersom stormakterna ofta var intresserade av samma områden.

Uppgifter

  • Beskriv och förklara hur livet förändrades när människor lämnade landsbygden och flyttade in till städerna.
  • Beskriv och förklara hur arbetslivet i fabrikerna såg ut under den industriella revolutionen.
  • Under den industriella revolutionen var barnarbete vanligt. Beskriv och förklara varför barn arbetade i fabrikerna under den här tiden. 
  • Beskriv och förklara hur det nya klassamhället uppstod och vilka nya samhällsgrupper som uppstod när ståndssamhället försvann.
  • Under den industriella revolutionen började klasserna organisera sig. Beskriv och förklara hur och varför klasserna organiserade sig politiskt. Vilka mål hade de olika klasserna med sitt politiska engagemang?
  • Nämn, beskriv och förklara några andra konsekvenser av den industriella revolutionen.  


    Examinationsuppgift: 

    Här hittar du uppgiften om den industriella revolutionen. 

    Här hittar ni ett klipp, där jag berättar lite om uppgiften. 

    Användbart material: