Varför är den industriella revolutionen viktig?
I slutet av 1800-talet var cirka 80 procent av Sveriges
befolkning bönder som levde och arbetade på landsbygden. Under 1800-talets slut
började dock andelen minska och idag arbetar mindre än två procent av Sveriges
befolkning i jordbruket. Jordbrukets betydelse minskade alltså på kort tid och
den här förändringen fick stora konsekvenser för hur människorna levde. Till exempel
flyttade många människor till de växande städerna och började leva och arbeta
på ett nytt sätt. Jordbrukets minskade betydelse innebar alltså en revolution.
Grunden för
den här revolutionen var att Sverige började bli ett industrisamhälle, där
människor arbetade i fabriker snarare än på bondgårdar. Sverige gick alltså
genom en industriell revolution, som fick stora konsekvenser för hur människorna
levde och arbetade. Dessutom påverkades samhället på ett sätt som ledde till
att det förändrades i grund och botten.
Enkelt uttryckt kan man alltså säga
att dagens moderna samhälle började växa fram i samband med den industriella
revolutionen och för att kunna förstå det moderna samhällets utveckling måste
man alltså ha kunskaper om den industriella revolutionen.
Lokal pedagogisk planering
Prezi: Den industriella revolutionens förutsättningar, orsaker och förlopp
Textuppgift: Industriella revolutionens orsaker och förlopp
England. Mot slutet av
1700-talet inträffade en stor förändring i England. Människor
började tillverka varor med hjälp av maskiner i stället för
att bara använda verktyg och handkraft. Den här förändringen brukar kallas
den industriella revolutionen.
Anledningen till att
industrialiseringen startade just i England berodde på att det
i detta land fanns alla förutsättningar som behövs för en
industriell revolution, d.v.s. arbetskraft, råvaror, teknik, kapital,
energikällor och en marknad att sälja varorna till.
Jordbruket
förändrades. En
viktig orsak till att den industriella revolutionen började i England var
att jordbruket förbättrades kraftigt i detta land under
1700-talet. Nu skiftades jorden i många byar. Det innebar att böndernas många
små åkerbitar slogs samman så att varje bonde fick en större åker.
Dessutom började många bönder
med växelbruk vilket hindrade jorden från att urlakas på
näring. De odlade olika grödor olika år på samma mark vilket gav större
skördar.
De tekniska
uppfinningarna gynnade bönderna. Många använde en hästdragen såmaskin vilket
innebar att fröna placerades i raka led på det djup där de grodde bäst. Man
använde även rovor och klöver som foder till djuren vilket
innebar att man kunde hålla mer boskap än förr. Det brittiska jordbruket blev
nu så effektivt att människor blev arbetslösa och kunde gå till industrin.
Förändringarna medförde att jordbruket under 1700-talet blev mycket
effektivare.
Befolkningen
ökar. Ökad
tillgång på mat och bättre hygien gjorde att befolkningen ökade snabbt i
England. Under 1800-talet ökade befolkningen från 9 till 33 miljoner. De som
inte behövdes inom jordbruket begav sig till de nya industrierna i städerna.
Den stora folkökningen gjorde att det blev en ökad efterfrågan på varor under
1800-talet, vilket gynnade de nya industrierna.
Energikällor.
Ännu
en orsak till att den industriella revolutionen började i England var att
landet hade gott om energikällor, i form av vattendrag och stora mängder
stenkol. Det fanns alltså goda möjligheter att driva de nya maskiner som gjorde
den industriella revolutionen möjlig.
Råvaror. England var också
rikt på råvaror, vilket berodde på att det fanns stora mängder råvaror, såsom
ull som kunde omvandlas till tyg, innanför landets gränser. Dessutom hade
England ett stort handelsnätverk, som gjorde det möjligt för engelska
företagare att få tag på alla de råvaror som de behövde för att producera
varor. Ett exempel på detta är den så kallade triangelhandeln, som byggde på
att engelska fartyg gick i skytteltrafik mellan England, Afrika och Nordamerika
med olika handelsvaror. En av dessa ”handelsvaror” var afrikanska slavar, som
togs till Amerika för att arbeta på plantager som sedan sålde tobak och bomull
till England.
Kapital.
Tack
vare det framgångsrika jordbruket och den stora handeln fanns det många
förmögna affärsmän som hade mycket pengar, som de kunde investera i olika
industriverksamheter. De här investeringarna var möjliga eftersom England hade
infört ekonomisk frihet, som gjorde det möjligt för rika britter att göra vad
de ville med sina pengar utan att staten kunde lägga sig i. Ville de investera
i industrier var det alltså fullt möjligt.
Textilrevolutionen. Den industriella
revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna
i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna. En del män satt i sina
hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (så kallade
Förläggare). Men när efterfrågan ökade måste tekniken
förbättras och det skedde först med vävtekniken. 1733 uppfanns den
så kallade Flygande skytteln. En skyttel använder man för att föra
tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen
dubbelt så snabbt som tidigare. Nu försökte man göra spinningen effektivare.
Spinning Jenny. På 1760-talet uppfann
James Hargreave den första spinnmaskinen som fick namnet Spinning
Jenny, efter uppfinnarens dotter. Med den kunde man spinna åtta trådar
samtidigt. Med de gamla spinnrockarna kunde man bara spinna en tråd åt gången.
Men det tyckte inte spinnarna om.
Spinnarna stormade Hargreaves verkstad och slog sönder alla hans maskiner. Men
Hargreaves flyttade till en annan stad där han gjorde Spinning Jenny ännu
bättre.
Så småningom förbättrades tekniken
ytterligare och en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt.
Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.
De första
fabrikerna. När
man började använda maskiner som drevs med vattenkraftuppstod de
första fabrikerna. Produktionen samlades alltså i en fabrik,
vilket hade många fördelar för arbetsgivarna. I en fabrik var det möjligt att effektivisera arbetsprocessen genom att
öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet och tack vare detta var
det enklare att producera fler varor. Dessutom var det mer kostnadseffektivt
och alltså ökade fabriksägarnas vinster. Följden av fabriksbyggena var att
arbetarna tvingades komma till maskinerna. På 1820-talet kom de första ångmaskindrivna
vävmaskinerna. Dessa maskiner innebar att många vävare blev arbetslösa och på
vissa ställen hände det att arga arbetslösa vävare slog sönder de nya
vävmaskinerna.
Ångmaskinen. Ångmaskinen var den
viktigaste av alla uppfinningar. De första ångmaskinerna var ineffektiva och
slukade stora mängder stenkol som bränsle. På 1780-talet lyckades skotten James
Watt förbättra en ångmaskin så att den gick att använda i arbete i ett
bomullsspinneri. Nu började man använda ångmaskiner för att pumpa upp vatten ur
gruvor och i järnverken användes de för att sätta hamrarna i rörelse. Den
stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som
helst där det fanns tillgång till bränsle, man inte bunden till floder och
vattenfall. Ångmaskinen satte nu fart på den industriella revolutionen och
användes bland annat till att förbättra kommunikationerna.
De första
järnvägarna. Ett
industrisamhälle kräver bra kommunikationer. Råvaror måste fraktas till
fabrikerna och de färdiga varorna måste föras ut och säljas. År 1823 byggdes
den första järnvägen mellan städerna Stockton och Darlington.
År 1829 anordnades en
hastighetstävling mellan olika lokomotiv utanför Liverpool. Fem lok deltog i
tävlingen. En av deltagarna diskvalificerades när det visade sig att en häst
stod gömd i loket. Slutstriden stod mellan svensken John Ericsons lok ”Novelty” och
engelsmannen Stephensons ”The Rocket”. Stephenson segrade och nådde
topphastigheten 46 km/tim.
Farligt med
tåg. Många
var rädda för de första tågen. En del läkare påstod att man kunde få
hjärnskador om man åkte så fort med tåg. För att skydda åskådarna mot
hjärnskador som såg de första tågen föreslog en del läkare att man skulle bygga
ett plank runt banan.
När vi skulle införa järnvägar i
Sverige protesterade en del riksdagsmän mot beslutet. De var rädda att loken
skulle tända eld på skogen och stugorna längs banan. Dessutom påstod de att
tjuvaktiga personer skulle stjäla järnvägsrälsen under nätterna.
Industriella
revolutionens andra fas. Trots motståndet gick dock järnvägsutbyggnaden inte att
stoppa och i med att kommunikationerna förbättrades gick den industriella
revolutionen in sin andra fas. Andra viktiga delar i denna utveckling var att
industrin utvecklades och började tillverka andra produkter. En av förändringarna
rörde stålindustrin som tack vare Henry Corts nya tillverkningsprocess, som
kallades för Puddelprocessen, gjorde
det möjligt att använda stenkol i järntillverkningen. En annan viktig
förändring var att den finmekaniska industrin, som bland annat tillverkade
fickur och andra liknade varor, började växa fram.
Industrialismens
spridning. Under
den andra fasen spreds även industrialismen till en rad andra länder och i
mitten av 1800-talet hade både Frankrike och Tyskland börjat bygga industrier.
Några år senare nådde industrialismen även de nordiska länderna och man brukar
säga att Sverige industrialiserades på 1870-talet. Industrialismens spridning
innebar också att nya produkter utvecklades och under slutet av 1800-talet
började en kemisk industri växa fram.
Industriella
revolutionens tredje fas. Under denna period, som brukar kallas för industriella
revolutionens tredje fas, ändrades även energianvändandet i och med att både
olja och elektricitet började användas. Bruket av elektricitet gav en fördel
eftersom fabrikerna kunde vara öppna dygnet runt, samtidigt som användandet av
olja gjorde det möjligt att bygga fler industrier och förbättra
kommunikationerna. Allt detta bidrog förstås till en ökad industriell
produktion.
Uppgifter för ökad förståelse
- Beskriv och förklara varför den industriella revolutionen började i England-
- Beskriv och förklara hur det engelska jordbruket förändrades under 1700-talet.
- Förklara även hur de här förändringarna bidrog till den industriella revolutionen.
- Beskriv och förklara varför arbetsgivarna byggde fabriker. Tänk på att motivera vilka fördelar som fabrikerna hade jämfört med tidigare tillverkningsmetoder.
- Beskriv och förklara varför var kommunikationerna viktiga för industrialiseringen?
- Ångmaskinen var viktig för den industriella revolutionen. Beskriv och förklara på vilka sätt ångmaskinen förändrade tillverkningen, transporterna och resandet.
- Fundera på hur användandet av nya energikällor, såsom elektricitet och olja, var viktig för industrisamhällets utveckling.
Prezi: Den industriella revolutionens konsekvenser
Textuppgift: Den industriella revolutionens konsekvenser
Industriella revolutionens konsekvenser. Övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle var en
stor förändring, som både påverkade samhället och samhällsinvånarna på flera
olika sätt. Den industriella revolutionen ledde bland annat till urbanisering, nya livsvillkor, arbetsvillkor,
klassamhällets framväxt och en ökad politisk
organisering. Revolutionen fick även fler stora konsekvenser.
Industriarbetarnas nya liv. En viktig förutsättning för att den industriella revolutionen var urbaniseringen,
som alltså ledde till att arbetslösa bönder lämnade landsbygden och flyttade in
till städerna för att få arbete i industrierna. Detta var en stor förändring
eftersom livet i städerna skiljde sig väldigt mycket från hur livet hade sett
ut på landsbygden.
En stor
skillnad var att livet i städerna var väldigt hårt. Det uppstod en social misär
på grund av att det var smutsigt och trångt i de slumområden där
industriarbetarna bodde. En följd av detta var att sjukdomar spreds snabbt och
att människor blev mer utsatta för missbruk och brottslighet.
Ännu en
skillnad var storleken på familjerna. På landsbygden hade nämligen familjerna
varit stora eftersom barnen både fungerade som arbetskraft och en sjukförsäkring
och ålderdomsförsäkring. (Barnen skulle alltså ta hand om sina föräldrar när
dessa blev sjuka och gamla) I städerna behövdes dock inte så många barn och
därför började familjestorlekarna minska.
När
folk flyttade in till städerna ändrades även relationerna mellan människorna. I
de små landsbygdsbyarna hade nämligen ”alla känt alla”, men när folk flyttade
in till städerna blev de mer anonyma. För många innebar detta en ökad otrygghet
eftersom det inte fanns någon som kunde ta hand om dem när de blev sjuka eller
gamla.
Livet i fabrikerna. I de nya fabrikerna var livet hårt och industriarbetarna hade det
eländigt med långa arbetstider och ofta kunde en arbetsdag vara mellan 12 till
14 timmar lång. Lönerna var också dåliga och arbetshållandena var fruktansvärda.
Oftast fanns det inga skyddsanordningar och det inträffade ofta olyckor. En sak
som kunde hända var att arbetare fastnade i det remmar som överförde
drivkraften till de olika delarna av maskinen. I värsta fall kunde sådana
olyckor leda till att arbetarna drogs in i maskinerna och klämdes ihjäl av det
roterande maskinhjulet.
Barnarbetet. På
grund av de låga lönerna var alla familjemedlemmar, inklusive barn i åtta- till
tioårsåldern, tvungna att arbeta. Barnarbete var särskilt vanligt i
textilindustrin, där det var vanligt att små barn arbetade vid spinnmaskinerna.
Barnen var omtyckta av arbetsgivarna eftersom de dels kunde göra
arbetsuppgifter som vuxna inte klarade av och dels hade lägre löner än vuxna
arbetare.
Många
var upprörda över att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna. I de trånga
smala gångarna fick de dra vagnar med stenkol. En annan vanlig syn på städernas
gator var sotarpojken med blodiga knän. Sotarpojkarna började arbeta när de var
ca 5 år gamla och fortsatte tills de var för stora att klättra inne i
skorstenarna.
Arbetsgivaren
tvingade barnen att klättra genom de trånga rökkanalerna och de kom fram med
blodet strömmande från armar och knän. Sotarmästaren gnuggade då de öppna såren
med saltlake för att härda och ge hudförhårdnader, och sedan jagades pojkarna
upp i nästa skorsten.
Så
småningom ledde kampen mot barnarbete och för kortare arbetstider till
resultat. 1833 kom en lag som förbjöd barn under
nio år att arbeta i fabriker och barn mellan nio och tretton år fick inte
arbeta längre än nio timmar om dagen.
Klassamhället. När
industrisamhället började växa fram började även ståndssamhället försvinna. Denna
förändring berodde på att nya yrken, som inte passade in i ståndssamhällets
uppdelning med bönder, borgare, präster och adel, började uppstå. Detta fick
följden att ett klassamhälle uppstod. I klassamhället fanns det tre klasser och
vilken klass man tillhörde avgjordes av vad man jobbade med.
·
Om man arbetade i industrin
eller jordbruket tillhörde man arbetarklassen
·
Om man arbetade som chef eller
tjänsteman tillhörde man medelklassen
·
Om man var jordägare eller
industriägare tillhörde man överklassen
Klassernas politiska organisering. Den industriella revolutionen gjorde Storbritannien rikt, men det var
framförallt överklassen som blev rikare. Detta gjorde att arbetarklassen, som
alltså jobbade hårt för låga löner, kände sig utnyttjade. Arbetarna var dock
inte ensamma om att vara missnöjda och många i medelklassen tyckte att de inte
hade samma friheter och möjligheter som överklassen.
För att
råda bota på sina situationer började både arbetarklassen och medelklassen att
organisera sig politiskt för att få till en förbättring av sina villkor.
Överklassen – som kände att deras ställning var hotad – svarade med att också
organisera sig politiskt.
Arbetarklassens organisering ledde till framväxten av en arbetarrörelse,
vars främsta mål var att skapa drägliga levnads- och arbetsförhållanden för
arbetarna. I detta arbete inspirerades arbetarna av socialismen, som ville ha
jämställdhet och en jämställd fördelning av samhällets resurser. Arbetarna
skulle alltså få ta del av de vinster som skapades i industrierna.
Medelklassen, som var missnöjda med överklassens privilegier,
inspirerades av liberalismen. Liberalismen lyfte fram individuella fri- och rättigheter
och ville ha ett samhälle där alla skulle ha möjlighet att lyckas.
Medelklassens mål blev alltså mer individuell, politisk och ekonomisk frihet.
Överklassens medlemmar var rädda för samhällsförändringarna eftersom
dessa hotade deras ställning. Innan den industriella revolutionen hade
överklassen nämligen haft många fördelar, som de nu var rädda för att förlora.
Därför inspirerades de av konservatismen, som betonade att samhället skulle
bevaras.
Klasserna inspirerades alltså av de tre politiska ideologierna som
alltså fick en stor spridning på grund av den industriella revolutionen och
klassamhällets framväxt.
Kvinnorörelsen. En till grupp som började organisera sig
under den här tiden var kvinnorna och både arbetarklassens och medelklassens
samlades i kvinnorörelser. Målet för arbetarkvinnorna var att skapa bättre
arbets- och levnadsförhållanden, medan medelklassens kvinnor arbetade för att
få större fri- och rättigheter. En av dessa rättigheter var rösträtten, som
blev en viktig stridsfråga i slutet av 1800-talet.
Politiska reformer. När arbetarklassen och medelklassen hade
organiserat sig hade de möjlighet att ställa krav på lagstiftarna. Det här
ökade trycket ledde till politiska reformer och 1833 stiftade det brittiska
parlamentet en lag, som begränsade barnarbetet och förbättrade villkoren för de
barn som jobbade kvar i fabrikerna.
Fler förändringar. Den industriella revolutionen fick alltså
stora konsekvenser som påverkade samhället väldigt mycket. Övergången till ett
industrisamhälle ledde dock till fler konsekvenser och några av dessa var:
Befolkningsökning och
miljöförstöring. En stor
konsekvens av den industriella revolutionen var att befolkningen ökade och
mellan 1700 och 1900 mer än fördubblades jordens befolkning. Efter detta har
jordens befolkning fortsatt öka och under 1900-talet har jordens befolkning
gått från två till sex miljarder.
Ännu en följd av den industriella revolutionen var att produktionen av
varor ökade. Detta krävde större resurser och därför blev människans negativa
påverkan på miljön mycket större än vad den hade varit tidigare. Det är dock
viktigt att komma ihåg att människans negativa miljöpåverkan inte började med
den industriella revolutionen utan pågått under mycket längre tid.
Tid och kommunikationer. Den industriella revolutionen ledde till
ett samhälle där tid blev allt viktigare och man gick från att ha rutiner som
styrdes av naturfenomen, såsom dagsljuset och tuppens galande, till att ha
rutiner som styrdes av klockan. Detta var viktigt eftersom industrierna krävde
att alla arbetare började och slutade arbeta samtidigt.
Under den industriella revolutionen utvecklades också kommunikationerna
och detta gjorde det möjligt för människor att börja resa. Till en början var
det bara medel- och överklassen som hade råd med detta, men allteftersom blev
det även möjligt för arbetarklassen att ta sig till andra platser med hjälp av
tåg och ångbåtar. Kommunikationsrevolutionen bidrog till att möjliggöra
utvandringen till Amerika, dit många européer emigrerade på 1800-talet. En till
följd av kommunikationsrevolutionen var att ”vanligt” folk började turista –
ett nöje som bara överklassen hade haft råd med tidigare.
Fritid och nöjen. Under 1800-talet genomfördes en rad
politiska reformer som förbättrade förhållanden för industriarbetarna.
Reformerna förbättrade bland annat arbetstiden och lönerna, vilket gjorde att
fabriksarbetarena både hade fritid och pengar att spendera. Många valde att
ägna fritiden och pengarna åt olika nöjen, såsom teaterföreställningar, filmvisningar,
konserter, sportevenemang, utställningar, föreningar och andra
fritidsaktiviteter. Den industriella revolutionen bidrog alltså till att
kulturlivet utvecklades väldigt mycket.
Militär styrka,
imperialism och konkurrens. När produktionen ökade krävdes också mer råvaror och för att få tag på
detta började många ledande industriländer, såsom Storbritannien och Frankrike,
ta över andra områden för att komma åt råvarorna som fanns där. De här
erövringarna var möjliga eftersom stormakterna hade använt den moderna tekniken
för att förstärka sina militära styrkor. Stormakterna var alltså militärt
överlägsna och kunde ta över andra områden utan att möta något allvarligt
motstånd. Byggandet av imperier skapade en stor konkurrens mellan stormakterna
eftersom stormakterna ofta var intresserade av samma områden.
Uppgifter
- Beskriv och förklara hur livet förändrades när människor lämnade landsbygden och flyttade in till städerna.
- Beskriv och förklara hur arbetslivet i fabrikerna såg ut under den industriella revolutionen.
- Under den industriella revolutionen var barnarbete vanligt. Beskriv och förklara varför barn arbetade i fabrikerna under den här tiden.
- Beskriv och förklara hur det nya klassamhället uppstod och vilka nya samhällsgrupper som uppstod när ståndssamhället försvann.
- Under den industriella revolutionen började klasserna organisera sig. Beskriv och förklara hur och varför klasserna organiserade sig politiskt. Vilka mål hade de olika klasserna med sitt politiska engagemang?
- Nämn, beskriv och förklara några andra konsekvenser av den industriella revolutionen.
Examinationsuppgift:
Här hittar du uppgiften om den industriella revolutionen.Här hittar ni ett klipp, där jag berättar lite om uppgiften.
Användbart material:
- Här kan du läsa mer om den industriella revolutionens förutsättningar, orsaker, förlopp och konsekvenser
- Här kan du läsa Perry B:s minikurs om den industriella revolutionens förutsättningar, orsaker förlopp och konsekvenser.
- Här kan du titta på Frans Hanssons Brattebergs videogenomgång om den industriella revolutionen
- Här kan du titta på Caroline Jonsson Wallins genomgång om den industriella revolutionens orsaker och konsekvenser
- Här kan du läsa Joachim Wendels sammanfattning av Sveriges industriella revolution
- Här kan du läsa Robert De Vries sammanfattning om Sveriges industriella revolution